Vi lär oss Maketemetoden utifrån Pennvässaren

Vi är några lärare som håller på att lära oss att arbeta med elevernas skrivande utifrån Maketemetoden. Då använder vi oss av boken Penvässaren med kopieringsunderlag och bildkort.Studiecirkeln började hösten 2014 och sedan dess har vi träffats en timme per gång vid cirka 3 träffar/termin. Det handlar mestadels om att man som lärare själv får prova de olika övningar som eleverna sedan ska jobba med. Ibland skriver lärarna så att pennorna riktigt glöder. De lärare som är med i studiecirkeln ser en positiv utveckling på elevernas skrivande. En lärare berättade att hennes elever hade tyckt att skrivdelen i de nationella ämnesproven i svenska var lätta i år eftersom det var som att jobba med Pennvässaren.

Idag har vi skapat olika karaktärer utifrån ett karaktärsschema vilka sedan fått en berättelse skapad omkring sig genom att använda ett hinderschema. Vi fick ta del av några riktigt häftiga berättelser där vi hamnade både i Båstad och på kungamiddag. Ni ser ju på bilden hur fördjupade lärarna är i sina karaktärer och berättelser.

Om ni blir nyfikna på sättet att arbeta så rekommenderar jag att ni tittar in på Maketemetodens hemsida för att få reda på mer.

Katarina

Språket betyder ALLT för lärandet!

I går bjöd RUC på en riktigt bra seminariedag med Josefin Nilsson från Örebro. Hon pratade om lässtrategier - erfarenheter och modeller för explicit undervisning. Det blev en dag fylld med aha-upplevelser, inspiration och teori. 

Alla tar vi med oss våra egna upplevelser och erfarenheter från föreläsningar och utbildningar av olika slag. Jag kommer att skriva lite kort om något som jag bär med mig från Josefins seminariedag.

I mitt kollegieblock står det med stora bokstäver: SPRÅKET BETYDER ALLT FÖR LÄRANDET!Allt handlar ju om språket; man tänker, kommunicerar och lär, och det är ju först när man hör sina egna tankar sägas som man själv börjar reflektera över dem.

Jag har lyckan att jobba med en förskoleklass och deras lärare just nu och vi arbetar med att göra bildpromenader och läsa storböcker i smågrupper. Det innebär att vi vuxna har 4-5 elever var tillsammans med en storbok. Gissa om vi tänker, kommunicerar och lär! Hela tiden! Jag blir alldeles varm inombords när jag tänker på dessa stunder av språkflöde.

Idag när jag satt där med mina elever tänkte jag på en annan sak som Josefin sa under sin föreläsning igår: "Jag kan inte anpassa min undervisning om jag inte hör av eleverna tänker". Insåg efter en liten stund att om jag bara lyssnade så kunde jag uppfatta elevernas behov. Och just då var de hur sugna som helst på att läsa storboken högt på egen hand. Oj, vad de läste! De hade full koll. Det handlar om att vara lyhörd och fånga de tillfällen som ges till att språka.

Vi gjorde en Wordle tillsammans där man fick skriva ett ord som man tog med sig från föreläsningen. Då blev det följande bild där de ord som är störst var de som förekom oftast.

Jag rekommenderar verkligen alla att lyssna på Josefin Nilsson.

Katarina

Texttyper inom genrepedagogiken

Här kommer ett tips på filmer från UR som åskådliggör hur man kan arbeta med olika texttyper inom genrepedagogiken.

http://www.ur.se/Produkter/182356-Spraket-bar-kunskapen/Fordjupning#Texttyper-inom-genrepedagogiken

UR skriver om genrepedagogiken på följande sätt:

"Eftersom många elever i skolan idag har andra modersmål än svenska, ställer det krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande i sina ämnen. Genrepedagogiken som breddar elevernas kunskaper om olika texttyper är en av flera metoder och förhållningssätt som ger lärare verktyg för det. Arbetssättet hjälper elever att förstå och upptäcka de språkliga mönster som finns i olika texttyper samt att olika texter har olika syften."

Min känsla efter att ha sett filmklippen är att ingenting är omöjligt.

Katarina

Nytt år, nya tag och många nationella ämnesprov

Det är tråkigt med bloggar som inte uppdaterar regelbundet och så har fallet varit med vår blogg ett bra tag. Varje termin går vi in med intentionerna att vi ska skriva om intressanta saker och sådant vi gör i vår kommun med en viss regelbundenhet. Så har det inte blivit, men nu gör vi ett försök igen; nytt år och nya tag.

Vårterminen kommer i vanlig ordning till stor del handla om nationella ämnesprov. I vår kommun rättar vi alla ämnesprov tillsammans. Det innebär att proven genomförs i respektive klass, ämnesutvecklarna samlar ihop proven, sedan rättas de ämnesvis under en dag och en eftermiddag för att slutligen lämnas tillbaka till skolorna.

Oftast sitter vi två och två och rättar samma fråga tillsammans i alla provhäften för att sedan gå vidare till nästa fråga osv tills provet är rättat. Vi har sett att vinsten med det här är att alla elever får en likvärdig bedömning genom att man som lärare är väl insatt i aktuell fråga. Eftersom vi sitter i grupp och bedömer kan man även fråga övriga lärare om det är någon man är osäker på.Ingen av deltagande lärare rättar sina egna elevers prov. 

Alla lärare är med och rättar ett ämne, utifrån behörighet. Några av lärarna rättar två ämnen eftersom vi inte får ihop organisationen annars. 

På det här sättet behöver inte lärarna slita ut sig med att rätta mängder av nationella ämnesprov, utan man vet att man är engagerad en hel dag och en eftermiddag på arbetsplatsförlagd tid.

Annalena och Katarina