De senaste veckorna har jag gjort en djupdykning ner i ämnesproven i svenska för årskurserna 3, 6 och 9. Jag sammanställer statistik, läser alla elevtexter som inte har bedömts uppfylla kravnivåerna, undersöker vilken sorts frågor man svarar fel på, jämför vilka frågor flickor respektive pojkar svarar fel på osv. Sakta men säkert börjar jag urskilja diverse saker som vi kommer att behöva arbeta mer med och andra saker som vi är riktigt duktiga på.
Redan nu kan man oavsett årskurs se att eleverna behöver hjälp med att lära sig använda olika lässtrategier. Det gäller att alla lärare tar ansvar för att det här ska ske. Monica Reichenberg (2008) skriver följande:
”Läsning och skrivning är
ämnesövergripande och därmed är elevernas läs- och skrivutveckling ett
gemensamt ansvar för alla lärare”.
Ett första steg kan vara att uppmärksamma eleverna på att det finns olika typer av frågor man kan ställa på en text:
- Det står där-frågor, där svaret kan pekas ut direkt på ett ställe i texten.
- Tänk efter och leta-frågor, som kräver läsning mellan raderna eller att eleven måste leta efter svaret på flera ställen i texten.
- Svaret finns bara hos mig-frågor, där frågan kan besvaras utan hjälp av texten.
Hon skriver också: "Flera undersökningar visar att elever
som får frågor som kräver eftertanke och problemlösning, och som kan redogöra
för hur de kom fram till sina svar , uppvisar en bättre läsutveckling än elever
som får frågor på detaljer som går att finna nästan ordagrant i texten".
Man kan då fundera på vad vi generellt tränar mest på; att tänka själva eller svara på givna frågor med exakta svar...
Källa:
Reichenberg, Monica. (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur
/Katarina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar