Visar inlägg med etikett Läsförståelse och läsundervisning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Läsförståelse och läsundervisning. Visa alla inlägg

torsdag 29 januari 2015

Språket betyder ALLT för lärandet!

I går bjöd RUC på en riktigt bra seminariedag med Josefin Nilsson från Örebro. Hon pratade om lässtrategier - erfarenheter och modeller för explicit undervisning. Det blev en dag fylld med aha-upplevelser, inspiration och teori. 

Alla tar vi med oss våra egna upplevelser och erfarenheter från föreläsningar och utbildningar av olika slag. Jag kommer att skriva lite kort om något som jag bär med mig från Josefins seminariedag.

I mitt kollegieblock står det med stora bokstäver: SPRÅKET BETYDER ALLT FÖR LÄRANDET!Allt handlar ju om språket; man tänker, kommunicerar och lär, och det är ju först när man hör sina egna tankar sägas som man själv börjar reflektera över dem.

Jag har lyckan att jobba med en förskoleklass och deras lärare just nu och vi arbetar med att göra bildpromenader och läsa storböcker i smågrupper. Det innebär att vi vuxna har 4-5 elever var tillsammans med en storbok. Gissa om vi tänker, kommunicerar och lär! Hela tiden! Jag blir alldeles varm inombords när jag tänker på dessa stunder av språkflöde.

Idag när jag satt där med mina elever tänkte jag på en annan sak som Josefin sa under sin föreläsning igår: "Jag kan inte anpassa min undervisning om jag inte hör av eleverna tänker". Insåg efter en liten stund att om jag bara lyssnade så kunde jag uppfatta elevernas behov. Och just då var de hur sugna som helst på att läsa storboken högt på egen hand. Oj, vad de läste! De hade full koll. Det handlar om att vara lyhörd och fånga de tillfällen som ges till att språka.

Vi gjorde en Wordle tillsammans där man fick skriva ett ord som man tog med sig från föreläsningen. Då blev det följande bild där de ord som är störst var de som förekom oftast.




Jag rekommenderar verkligen alla att lyssna på Josefin Nilsson.


Katarina

onsdag 19 november 2014

Att vara en läsande lärare och visa det


Vi alla vet att det är viktigt att vara en läsande lärare för att kunna stimulera elevernas vidare läsning. Hur visar vi det för våra elever då? I våra diskussioner i de olika lärgrupperna i vår kommun i RUCs fortbildning Läsförståelse och läsundervisning har vi diskuterat det då och då. 

För ett tag sedan pratade vi om att man kan berätta för eleverna om vad man själv läser för tillfället och vad boken handlar om osv. Nu hade en lärare provat det och sett hur elever plötsligt började prata om vad de läser på sin fritid. Det fanns till och med en känsla av att några hade börjat läsa hemma för att kunna prata om det i skolan. Härligt!

En annan sak som vi har pratat om är att passa på att läsa barn- och ungdomslitteratur samtidigt som eleverna gör det i klassrummet. Här blir det dubbla vinster genom att eleverna ser att läraren tycker det är så viktigt med läsning att den läser själv samt att man som lärare blir fortbildad i barn- och ungdomslitteratur på arbetstid. 

Jobba på för att bli läsande lärare och visa det för era elever!

Katarina

måndag 8 september 2014

Lärförståelse och läsundervisning - lärgruppsträff 2 igen

Förra veckan skrev jag om att lärarna i åk 7-9 hade träffats för att diskutera läsning i allmänhet och närläsning i synnerhet. Om du klickar på länken nedan så kommer du till det inlägget:


Idag var det dags för lärarna i åk 4-6 att träffas för att diskutera läsning. Även vi jobbade med förståelsekartor runt frågan Vad anser du är de största vinsterna med närläsning? och här är några av de tankar som kom fram i arbetet:


    det ger aha-upplevelser att man tänker olika
       hur man kan skriva för att förklara egenskaper o dyl. utan att uttrycka det explicit
      man får med delar av det centrala innehållet i närläsningen
       när de läser noggrant tillsammans kanske de tar med de kunskaperna till den självständiga läsningen
       man tränar på att tolka texter
     man får grepp om vad eleverna kan
     utökad ordförståelse
      större engagemang
      eleverna kommunicerar texter på ett annat sätt där de lyssnar på varandra mer
      historierna växer utanför den skrivna historien
      nya kunskaper
    utvecklar fantasin
när man har andras åsikter får man möjlighet att själv tänka om



  En av lärarna använde sig av instruktionen till sina elever när de
  skulle läsa vidare själva ”att nu ska ni närläsa själva, fast inne i huvudet”. Det tyckte vi var ett bra uttryck. 

  Vi diskuterade också de två första kapitlen I Britta Stenssons bok "Mellan raderna - strategier för en tolkande läsundervisning". Var och en hade fått välja ut en rad eller ett stycke som de ville lyfta fram lite extra. Vi hamnade i diskussioner runt högläsning, läsförståelse, tid och pojkars läsning. 

  Några av de citat vi diskuterade var:”Med hjälp av den gemensamma högläsningen skapar vi en gemensam historia”, ”Den kämpande läsaren behöver hjälp att hitta vägar för att förstå samtidigt som han behöver få ett flyt i läsningen”, och ”Många barn vet inte vad de förstår och vad de inte förstår när de läser”.


  Vi landade så småningom i att vi har en stor utmaning och ett härligt arbete i att jobba med läsning i våra grupper på olika sätt. 

  Det roliga med dessa träffar är att de ger så mycket energi och lärdomar om sig själv och andra. Vi lär av varandra hela tiden!

 /Katarina




tisdag 2 september 2014

Läsförståelse och läsundervisning - Lärgruppsträff 2


Filipstad har med två grupper i utbildningssatsningen Läsförståelse och läsundervisning som RUC genomför under det här läsåret. I den ena gruppen ingår lärare från åk 4-6 och den andra lärare från åk 7-9. 

Det är upplagt så att man får ta del av sju seminariedagar på Karlstads universitet med olika föreläsare. Innan sommaren var vi iväg och lyssnade på Ann Boglind som föreläste om läsförståelse och ungdomslitteratur. Jag tror nog att alla fick med sig riktigt bra godbitar därifrån. 

Vi fick också med oss en uppgift att göra ute i våra grupper. Den handlade om att man skulle genomföra en närläsning, det vill säga att man läser en text mycket långsamt och mycket noga tillsammans med eleverna. Man stannar upp vid ord och skiljetecken och ställer frågor till texten. Exempel på frågor kan vara: Vad har vi fått reda på här? Varför har vi fått den här informationen just nu? 

Igår var det dags för en så kallad lärträff med gruppen av lärare från åk 7-9. Då skulle vi bland annat diskutera hur det hade gått med uppgiften. Vi arbetade med förståelsekartor där man skulle reflektera över vad man ansåg vara vinsterna med att jobba med närläsning.


Innan diskussionerna började fick var och en tid att reflektera över ämnet en stund. Efter det var det dags att dela med sig av sina tankar.


Här är några av de vinster som gruppen tog upp med närläsning:

  utvecklar ordförrådet
 ger gemensamma upplevelser
 bra sätt att jobba med texter för att nå förståelse
alla i klassen deltar
man får en bild av vad eleverna kan
bidrar till bra diskussioner
man kan lyfta fram nyanser i texterna
man tar del av varandras tankar
får fram hur mycket enskilda ord betyder i en text
 – byta ut ord och diskutera
diskuterar olika tolkningar 

/Katarina