Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Skolverket har gett ut ett diskussionsmaterial ”Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen” som känns viktigt och bra. Forskning visar att språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen, och det måste vi ta fasta på. Man kan använda materialet i arbetslag, ämneslag eller hela skolor för att få syn på hur man kan utveckla undervisningen mot att varje ämne blir mer språk- och kunskapsinriktat. Det finns fastlagt i Lgr 11 att ett av lärarnas uppdrag är att organisera och genomföra arbetet så att eleverna får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Det innebär att man i alla ämnen måste arbeta med att stötta eleverna i denna utveckling.

Ladda ner diskussionsmaterialet från Skolverkets hemsida och använd det tillsammans med dina kollegor.

/Katarina

Det är viktigt med läsande lärare!

Jag har nog inte reflekterat över att lärare inte skulle läsa. Under min lärarutbildning på 80-talet pratades det nästan hela tiden om hur viktigt det var att läsa, både för egen del och för att hålla sig uppdaterad inom barn- och ungdomslitteratur. Vi fick genom våra lärare på utbildningen tips om att alltid läsa själv samtidigt som eleverna läste självständigt. Då visade man att det var så viktigt med läsning att man som lärare valde att läsa istället för att pyssla med annat. Det kunde också vara ett tillfälle att läsa in sig på barn- och ungomslitteratur. 

Nu tar man i olika forum upp att lärare inte läser, varken för egen del eller för att hålla sig uppdaterad på barn- och ungdomslitteratur. Jag hörde det på bokmässan, har läst det på webben och nu senast på Läskonferensen i Stockholm. Anne-Marie Körling pratade engagerat om det här och sa bland annat: ”Lärare måste visa att de läser!” och ”Vi lärare ska läsa och det ska synas att vi läser!”. Även Gunilla Molloy pratade om vikten av att läsa och berättade om lärarstuderande som uttryckte att de inte var så intresserade av att läsa. Hon jämförde det med musiklärare som skulle säga att de inte var så intresserade av att spela instrument. Hon menade att vi är lärare som ska lära elever att läsa och då måste vi vara intresserade av läsning och sa: ”En lärare måste vara en läsande person!”.

Hur är det egentligen? Är vi läsande lärare och visar vi det för våra elever? Om vi inte är det så måste vi tänka om eftersom det gör skillnad. Jag hoppas att alla kommer att ta vara på tiden när eleverna läser självständigt till egen läsning!

/Katarina

Resultat från den nationella ämnesproven i svenska för åk 3

I början av höstterminen åkte Annalena och jag runt på skolorna och berättade om hur resultaten från de nationella ämnesproven i svenska och matematik såg ut i vår kommun. Vi pratade om moment som vi hade bra resultat på och moment som vi måste undervisa mer om. Då kunde vi inte visa hur resultaten för vår kommun såg ut jämfört med övriga Sverige. Sedan förra veckan kan man se hur det gick för årskurs 3 genom att klicka på följande länk:

http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:5:0::NO::P5_NIVA:K

eller


http://siris.skolverket.se/siris/ris.rapp_param_amnesprov.ap3

Där klickar man sig sedan vidare till årskurs 3. Resultaten för årskurserna 6 och 9 kommer så småningom.

Det är viktigt att dra lärdom av vårens resultat och bygga vidare från dem. Hör gärna av er om det är något ni vill veta som ni eventuellt har glömt bort från vår genomgång.

/Katarina

Betyg och bedömning

Nu finns det en webbaserad kurs i bedömning och betygssättning. Den är framtagen av Skolverket tillsammans med  Karlstads universitet och Högskolan i Lillehammer.

Den riktar sig till skolledare och lärare i årskurs 4-6 och är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter varvat med praktiska moment som man genomför i sin egen praktik.

Kursen är kostnadsfri med fri start och fri fart.

Gå på följande länk för ytterligare information: 

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/enstaka-kurser/webbaserad-kurs-i-bedomning-och-betygssattning-1.201715

/Katarina

Nya allmänna råd på gång

I det senaste numret av Lärarförbundets tidning Specialpedagogik kan man läsa att de nya allmänna råden för åtgärdsprogram är på gång. De förväntas vara klara i mars eller april.

Vad jag förstår när jag läser så kommer de bli lite tydligare än dagens allmänna råd. Man har bland annat lagt in mallar för åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar i de allmänna råden.

Lärarförbundet tycker dock att de nya råden inte är tillräckligt tydliga vid frågan om när ett åtgärdsprogram ska upprättas. 

Det ska bli spännande att få de nya allmänna råden i handen och då kanske då få svar på ett flertal frågor som vi har diskuterat under det senaste året i vår kommun. 

/Katarina

Bedömningsstöd

Nu har Skolverket kommit ut ned ett nytt bedömningsstöd Betygsskalan och betygssteg B och D. Den går att ladda ner direkt från Skolverkets hemsida. Klicka på länken så kommer ni dit

 http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod

/Katarina

PIRLS 2011 och TIMSS 2011

Nu har det varit presskonferens där man har presenterat resultaten från PIRLS och TIMSS. Skolverket beskrev resultatet som en mörk bild med ljusglimtar. Gå in på följande länk för att få veta mer Skolverket PIRLS och TIMSS. På Skolverkets hemsida kan man läsa följande pressmeddelande:


PRESSMEDDELANDE 2012-12-11

Fjärdeklassare sämre i läsning men bättre i NO

Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats. Bland åttondeklassarna har resultaten i matematik försämras ytterligare. Det visar de internationella kunskapsmätningarna TIMSS 2011 och PIRLS 2011. I matematik och naturvetenskap lär sig också svenska elever mindre mellan årskurs 4 och 8 än i andra länder.

-Sammantaget är det en fortsatt bekymmersam utveckling även om det också finns vissa ljusglimtar, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Totalt deltog nästan 4700 svenska elever i PIRLS 2011 som mäter fjärdeklassares läsförmåga. Sverige har deltagit i de två tidigare undersökningarna 2001 och 2006. I TIMSS 2011 deltog över 10 000 svenska elever i årskurs 4 och 8. Undersökningen mäter elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap. Sverige deltog i TIMSS 1995, 2003 och 2007.

De svenska elevernas resultat

• Läsning årskurs 4. Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. 2001 presterade eleverna i topp.
• Matematik årskurs 4. Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.
• Naturvetenskap årskurs 4. Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet. Det är första gången vi ser en resultatförbättring i de internationella undersökningarna sedan början av 2000-talet.
• Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet.
• Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.

Färre når högsta nivåerna i läsning

Färre elever läser på de högsta nivåerna och fler på den medelgoda och grundläggande nivån jämfört med tidigare PIRLS-undersökningar. Försämringen i PIRLS 2011 beror främst på att eleverna blivit sämre på att läsa faktatexter.  Flickor läser bättre än pojkar men flickornas resultat har försämrats mer än pojkarnas.
Svag kunskapsutveckling mellan årskurs 4 och 8
Samma årskull som deltog i årskurs 4 i TIMSS 2007 deltog årskurs 8 i TIMSS 2011. Det gör det möjligt att jämföra kunskapsutvecklingen. Analysen visar att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder. Enkätsvar visar också att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap är stort i årskurs 4 men svagt i årskurs 8.

Social bakgrund slår igenom

Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Enkätsvaren visar att eleverna med mer fördelaktig socioekonomisk bakgrund tycker bättre om att läsa och räkna och har i högre grad en hemmiljö som stimulerar lärande. Skillnaderna gäller läsning såväl som matematik och naturvetenskap.

Kontaktuppgifter

Agnes Tongur, projektledare PIRLS 2011 08-527 334 07
Eva Lundgren, projektledare TIMSS 2011 08-527 331 64
Anders Auer, statistiker   08-527 333 17

För frågor till generaldirektör Anna Ekström kontakta Mattias Ragert, pressansvarig  0733-773433

Kontaktpersonerna kan nås när presskonferensen är slut efter 11.30

RUC-konferens Språkutveckling, läsförståelse och jämställdhet

Jag vill bara slå ett slag för en konferens som RUC ordnar i Karlstad där Anne-Marie Körling är en av förleläsarna. Konferensen är kostnadsfri! Läs mer om vad dagen innehåller nedan.

Katarina

Välkommen till konferensen

Språkutveckling, läsförståelse och jämställdhet

God språkutveckling och god läsförståelse är av stor betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med den här konferensen vill vi visa på hur kommuners språk-, läs- och skrivutvecklare, forskare och lärare kan samverka för att utforma en undervisning som utvecklar alla elevers språk. Språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är utgångspunkten och konferensen riktar sig till forskare, skolchefer, skolledare, språk-, läs- och skrivutvecklare samt lärare.

Tid: 7 nov 2012, kl 9-16

Plats: Karlstads universitet 12A 138 (prel lokal)

Konferensen arrangeras av Värmländskt nätverk för elevers språk-, läs- och skrivutveckling och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) på Skolverket i samverkan med RUC

Anmälan senast den 23 oktober september. Till anmälan

Direktadress till anmälan https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?fromEmail=true&formkey=dGw2Q0xWZ201Z2pwR0JpTHA5UWZ2MHc6MQ

Begränsat antal platser. Ange i din anmälan vilka seminarier du i första hand önskar delta i. Program bifogas.

Program och sammanfattningar inför de olika seminarierna finner du även på RUCs sida http://www.kau.se/ruc/svenska

Ingen deltagarkostnad. Deltagarna bjuds på för- och eftermiddagsfika.

Välkomna!

Hälsningar

Malin Granström                                         Elisabeth Nyberg
Värmländskt nätverk                                  RUC Karlstads universitet
för elevers språk- läs- och                         
skrivutveckling
 

Språkutveckling, läsförståelse och jämställdhet

Program 7 november 2012

                                                                                                                                             

9.00	Välkommen!
9.10	Inledning	Läs- och skrivutvecklande undervisning genom forskningscirklar - teorianvändning i lärares praktik	Ingrid Mossberg Schullerkvist
10.00	Kaffe
10.30	Seminariepass 1	Dikter – ett sätt att skapa tilltro till skrivande Edsvallaskolan 1-5, Karlstads kommun, Theresé Guttke Läs mer	Kort kjol och textsamtal Kristinebergsskolan 7-9, Åmåls kommun, Margareta Lager Läs mer	Vad händer i kroppen när man läser? Kroppskärrsskolan F-3, Karlstads kommun, Anne Ellström Läs mer
11.00	Paus
11.10	Seminariepass 2	Bedömning för lärande Lugnadalsskolan F-3, Säffle kommun, Gerd Widing Läs mer	Att ställa frågor – och få svar Södra Borgeby skola 1-6, Sunne kommun, Ulrika Clewemar Läs mer	Att arbeta med bildpromenader för att utveckla skrivandet Åsenskolan 1 och 3-4, Filipstads kommun, Katarina Hellund-Eriksson Läs mer
11.40	Lunch
12.40	Seminariepass 3	Ingen frågar: ”Och hur ska jag läsa det här då?” Kyrkebyskolan 4-6, Arvika kommun, Malin Granström Läs mer	När fröken läser känner jag mig trött! Oleby skola F-3, Torsby kommun, Christel Ekelund Läs mer
13.10	Paus
13.20	Föreläsning	God språkutveckling för alla elever	Anne-Marie Körling
14.20	Kaffe
14.40	Föreläsningen fortsätter	God språkutveckling för alla elever	Anne-Marie Körling
15.40	Information	Värmländskt nätverk för elevers språk-, läs- och skrivutveckling	Malin Granström
16.00	Avslutning

Bokmässan 8

Hur blir man matematisk?

En panel bestående av författarna och forskarna Håkan Lennerstad och Ann-Louise Ljungblad, Martin Strand, rektor i Landskrona kommun, samt Skolverkets undervisningsråd Anders Palm diskuterade vad det menas med att vara matematisk samt hur vi kan skapa en tillgänglig och likvärdig matematikundervisning, samtidigt som eleverna når bättre resultat? Hur kan Sverige erövra en topplacering bland OECD-länderna i PISA-rankningen? Handlar det om styrning och ledning både i klassrummet och i skolan?
Orsakerna till att svenska elevers resultat i matematik har försämrats är många men panelen lyfte fram dessa:

• Förväntningarna på elevernas prestationer är för låga.
• Lärarbehörigheten i matematik är låg.
• Styrningen och ledningen av skolan måste vara tydligare och alla måste dra åt samma håll.
• Undervisningen i matematik är inte utformad på ett sådant sätt att eleverna kan utvecklas.

Anders Palm pratade om Skolverkets matematiksatsning (Klicka och se en film) som precis har startat. Där de poängterar vikten av god undervisning, didaktik och att fortbildningen av lärare skall äga rum i verksamheten i samklang med undervisningen och omgivningen (kollegialt lärande). I den provomgång som precis har startat ingår 33 grundskolor utspridda i Sverige. Tanken är att alla grundskolor skall erbjudas denna utbildning och den kommer pågå under 3 år.

//Annalena