Betyg och bedömning

Nu finns det en webbaserad kurs i bedömning och betygssättning. Den är framtagen av Skolverket tillsammans med  Karlstads universitet och Högskolan i Lillehammer.

Den riktar sig till skolledare och lärare i årskurs 4-6 och är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter varvat med praktiska moment som man genomför i sin egen praktik.

Kursen är kostnadsfri med fri start och fri fart.

Gå på följande länk för ytterligare information: 

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/enstaka-kurser/webbaserad-kurs-i-bedomning-och-betygssattning-1.201715

/Katarina

The Big Five i verksamheten

Hittade en intressant blogg från Årstaskolan TheBig6 som kan inspirera till att utveckla arbetet med de fem förmågorna. Klicka på länken ovan och inspireras lite.

/Katarina

Bedömningsstöd

Nu har Skolverket kommit ut ned ett nytt bedömningsstöd Betygsskalan och betygssteg B och D. Den går att ladda ner direkt från Skolverkets hemsida. Klicka på länken så kommer ni dit

 http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod

/Katarina

Bokmässan 7

Orättvisa betyg blir rättvisare betygssättning

Fredrik Alm är forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet han håller på och forskar runt betygssättning genom att ta reda på lärares egen erfarenhet av att bli betygsatta.

De orsaker som han har kommit fram till som bidrar till att en bedömning upplevs orättvis är:

• Systemproblem, i relation till aktuellt betygssystem eller hur det tolkas och tillämpas.
• Ger alltid samma betyg som eleven presterar på de nationella proven.
• Menar att man inte kan höja ett betyg två steg.
• Har inte fler av ett visst betyg att ge.
• Otillbörligt underlag, läraren använder sig av missvisande, felaktig eller irrelevant information.
• Får någon annans betyg.
• Finns inget underlag för betyget.
• Bristfällig information.
• Andra elevers arbete/brist på arbete inverkar på mitt betyg.
• Otillbörlig inverkan, andra prestationer än studie prestationer färgar betyget.
• Läraren har ett gott öga till eleven.
• Fått en stämpel av tidigare syskon.
• Könsroller.
• Motsättningar med läraren. 
• Oklara premisser.
• Har lovat ett betyg men ger ett annat.
• Kan inte förklara bedömningen. 

En väldigt intressant föreläsning där Fredrik presenterar sin forskning och sina slutsatser. 

//Annalena

Aktuella föreläsningar i matematik på nätet!

 Föreläsningar i matematik!

Utbildningsradion har sänt flera av föreläsningarna som var med på matematik biennalen i år. Här nedan kommer en kort presentation om varje föreläsning, om du klickar på rubriken kommer du direkt till utbildningsradions sida där du kan se hela föreläsningen.

En lärare + en elev =Intensivmatte

Görel Sterner, projektledare för Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet, resonerar kring olika former av intensivundervisning och ger en rad konkreta exempel på arbete som pågår på olika skolor. Hon talar också om dyskalkyli och andra matematiksvårigheter.

Intensivundervisningi matematik

I Sundbyberg satsar kommunen stenhårt på att lyfta de elever som har svårt för matematik. Målet är intensivundervisning, och vägen dit är en bred fortbildning av lärare. Kristina Skogsberg och Anna Pilebro Bryngelsson, lärare i matematik på Ängskolans högstadium i Sundbyberg, berättar.

Begreppsbubblor - enarbetsmetod

Lärarna Karin Andrén och Matilda Östman talar om hur de provat sig fram för att naturligt integrera begreppsbubblor i matteundervisningen.

Behåll katedern imattesalen

Ulla Öberg, lärarutbildare och mattelärare, menar att katederundervisning måste bygga på lärarens närvaro och att det gäller att som lärare visa eleverna andra förhållningssätt till undervisningen. Att vara längst fram i boken är kanske inte alltid bäst, säger hon.

Att bedömaproblemlösning i matematik

"Vi mattelärare använder ordet problem för ofta. Men allt i matteboken kan ju inte vara problem." Eva Taflin, forskare i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna, vrider på begreppen problemlösning, algebra och aritmetik och ställer frågan vad det egentligen innebär att kunna matematik.

Bedömning avmatematiska förmågor

Hur ser de matematiska förmågorna ut i den nya kursplanen? Och hur kan matteprov och andra bedömningsformer utformas? Per Berggren, mattelärare på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka och Maria Lindroth, mattelärare, författare och lärarfortbildare berättar mer.

Undervisning som görskillnad

Vad betyder själva minuset i 5-3=2? Kerstin Larsson, forskare i matematikdidaktik vid Stockholms universitet, resonerar kring olika sätt att se på minustecknet och hur man som lärare och förälder kan behöva förhålla sig till det.

Praktiska experimenti matte och NO

Hans Persson, författare och lärare i matematik och naturvetenskap, berättar om hur han i klassrummet och i förskolan gör fysiken och matematiken levande genom experimenterande. Han lockar fram elevernas nyfikenhet med föremål och företeelser som barnen känner igen.