Bokmässan 3

Morgondagens matematikundervisning -vad, hur, varför

Denna korta föreläsning höll Barbro Grevholm och Johan Häggström i och de pratade utifrån sin nyskrivna bok, Lära och undervisa matematik. Lära och undervisa matematik vänder sig till lärarstuderande eller undervisande lärare i årskurserna 1-6.

I boken försöker de fläta samman matematikstoffet, didaktiken och forskningen till en helhet. Där lärare och lärarstudenter får en inblick i vilka problem som deras elever kan stöta på i undervisningen samt hur man kan hjälpa dem vidare. De vill också poängtera vikten av matematik och att matematiken är mångfacetterad, det är både en vetenskap,ett hantverk,  ett språk och ett hjälpmedel.

För er som arbetar i Filipstads kommun finns boken att låna hos mig (Annalena Ranström)

//Annalena

Bra filmer, beräkningsstrategier!

Skolverket har korta bra filmer, där Per-Olof Bentley går igenom de vanligaste beräknings strategierna och hur dessa kan skapa svårigheter för våra elever. Klicka här för att komma till sidan.

Hoppas ni kommer tycka om dem lika mycket som jag!

//Annalena

Arbeta med begreppsbubblor i matematik och No!

På matematikbiennalen i år fanns det med en föreläsning om att arbeta med begreppsbubblor. Arbetsmetoden går ut på att man presenterar ett begrepp genom att använda sig av en bild där några personer uttrycker olika uppfattningar av begreppet eller räkneuppgiften. Ett intressant sätt att arbeta med begrepp där eleverna uppmuntras att diskutera och argumentera runt olika bgrepp.

Skolverket har köpt in rättigheterna till att arbeta med detta inom No. På deras hemsida kan man läsa mer om det och se filmer.

Föreläsningen på biennalen.

Skolverkets sida angående begreppsbubblor i No.

Litteratur angående matematik

Litteratur som finns att låna hos mig, anställda inom Filipstads kommun kan maila mig på: annalena.ranstrom@edu.filipstad.se, så skickar jag dem.

Ahlberg, A. (2009). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur. Läs mer här.   Bentley, P-O & C. (2011). 51-49=18 Det beror på hur man räknar. Stockholm: Liber. Per-Olof och Christine Bentley har tillsammans skrivit boken 51-49=18, Det beror på hur man räknar – matematikdidaktik för grundlärare. En riktigt bra och inspirerande bok där de delar med sig av sina erfarenheter utifrån forskning runt matematik. De delar med sig av både fallgropar och framgångsfaktorer, en väldigt läsvärd bok. Säljs av Liber, läs mer om den här. Berggren, P. & Lindroth, M. Laborativ matematik - för en varierad undervisning. Läs mer här.

Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? NCM, Göteborgs universitet. Läs mer här.

Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L. & Ryding, R. (red) (2011). Matematik - ett grundämne. NCM, Göteborgs universitet.

Boesen, J. m fl (red) (2006). Lära och undervisa matematik: internationella perspektiv. NCM, Göteborgs universitet.

Brandell, G., Grevholm, B., Wallby, K., Wallin, H. (red) (2009). Matematikdidaktiska frågor – resultat från en forskarskola. NCM, Göteborgs universitet. Läs mer här.

Heidberg-Solem, I. (2011) Tal och tanke - matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. Läs mer här.

Hodgen, J. & William, D. (2011). Mathematics inside the black box. Stockholms universitets förlag.

Johansson, B. & Wirth, M. (2007). Så erövrar barnen matematiken -Talradsmetoden ger nya möjligheter. Uppsala: Kunskapsföretaget AB Läs mer här.

Johansson, B. (2011). Varför är subtraktion svårt? Orsaker och förslag på åtgärder. Uppsala: Kunskapsföretaget AB Läs mer här.

Kiselmann, C. & Mouwitz, L. (2008). Matematiktermer för skolan. NCM, Göteborgs universitet. Läs mer här.

Ljungbald, A-L. (2003). Matteverktyg. Varberg: Argument

Löwing, M. (2010). Grundläggande aritmetik -Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur. Läs mer här.

Maak, A. & Wemhöhner, K. (2007). Matte med hela KROPPEN. Varberg: Argument

McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. NCM, Göteborgs universitet. Läs mer här.

Myndigheten för Skolutveckling (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Studiehandledning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Myndigheten för skolutveckling (2003). Baskunnande i matematik. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Myndigheten för skolutveckling (2008). Att lyfta den pedagogiska praktiken. Vägledning för processledare. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Läs mer här.

Myndigheten för Skolutveckling (2008). Mer än matematik. Stockholm: Liber.

Nämnaren nr 1, 2012 Läs mer här.

Nämnaren nr 3, 2011 Läs mer här.

Nämnaren nr 4, 2011 Läs mer här.

Olsson, I. & Forsbäck, M. (2008). ALLA KAN LÄRA SIG MATEMATIK. Stockholm: Natur & kultur. Läs mer här.

Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Läs mer här.

Skolverket (2009). Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? Rapport 330. Stockholm: Skolverket. Läs mer här.

Skolverket (2012). Laborativ matematik konkretiserande undervisning och matematikverkstäder. Läs mer här.

Skolverket (2012). Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen. Läs mer här.

Skolverket (2012). Matematikundervisning i grundsärskolan. Läs mer här.

Skolverket (2012). Tid för matematik. Läs mer här.

Skolverket Rapport 282 (2006). Lusten och möjligheten. Om lärares betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Aktuella föreläsningar i matematik på nätet!

 Föreläsningar i matematik!

Utbildningsradion har sänt flera av föreläsningarna som var med på matematik biennalen i år. Här nedan kommer en kort presentation om varje föreläsning, om du klickar på rubriken kommer du direkt till utbildningsradions sida där du kan se hela föreläsningen.

En lärare + en elev =Intensivmatte

Görel Sterner, projektledare för Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet, resonerar kring olika former av intensivundervisning och ger en rad konkreta exempel på arbete som pågår på olika skolor. Hon talar också om dyskalkyli och andra matematiksvårigheter.

Intensivundervisningi matematik

I Sundbyberg satsar kommunen stenhårt på att lyfta de elever som har svårt för matematik. Målet är intensivundervisning, och vägen dit är en bred fortbildning av lärare. Kristina Skogsberg och Anna Pilebro Bryngelsson, lärare i matematik på Ängskolans högstadium i Sundbyberg, berättar.

Begreppsbubblor - enarbetsmetod

Lärarna Karin Andrén och Matilda Östman talar om hur de provat sig fram för att naturligt integrera begreppsbubblor i matteundervisningen.

Behåll katedern imattesalen

Ulla Öberg, lärarutbildare och mattelärare, menar att katederundervisning måste bygga på lärarens närvaro och att det gäller att som lärare visa eleverna andra förhållningssätt till undervisningen. Att vara längst fram i boken är kanske inte alltid bäst, säger hon.

Att bedömaproblemlösning i matematik

"Vi mattelärare använder ordet problem för ofta. Men allt i matteboken kan ju inte vara problem." Eva Taflin, forskare i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna, vrider på begreppen problemlösning, algebra och aritmetik och ställer frågan vad det egentligen innebär att kunna matematik.

Bedömning avmatematiska förmågor

Hur ser de matematiska förmågorna ut i den nya kursplanen? Och hur kan matteprov och andra bedömningsformer utformas? Per Berggren, mattelärare på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka och Maria Lindroth, mattelärare, författare och lärarfortbildare berättar mer.

Undervisning som görskillnad

Vad betyder själva minuset i 5-3=2? Kerstin Larsson, forskare i matematikdidaktik vid Stockholms universitet, resonerar kring olika sätt att se på minustecknet och hur man som lärare och förälder kan behöva förhålla sig till det.

Praktiska experimenti matte och NO

Hans Persson, författare och lärare i matematik och naturvetenskap, berättar om hur han i klassrummet och i förskolan gör fysiken och matematiken levande genom experimenterande. Han lockar fram elevernas nyfikenhet med föremål och företeelser som barnen känner igen.