Visar inlägg med etikett Läsning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Läsning. Visa alla inlägg

onsdag 19 november 2014

Att vara en läsande lärare och visa det


Vi alla vet att det är viktigt att vara en läsande lärare för att kunna stimulera elevernas vidare läsning. Hur visar vi det för våra elever då? I våra diskussioner i de olika lärgrupperna i vår kommun i RUCs fortbildning Läsförståelse och läsundervisning har vi diskuterat det då och då. 

För ett tag sedan pratade vi om att man kan berätta för eleverna om vad man själv läser för tillfället och vad boken handlar om osv. Nu hade en lärare provat det och sett hur elever plötsligt började prata om vad de läser på sin fritid. Det fanns till och med en känsla av att några hade börjat läsa hemma för att kunna prata om det i skolan. Härligt!

En annan sak som vi har pratat om är att passa på att läsa barn- och ungdomslitteratur samtidigt som eleverna gör det i klassrummet. Här blir det dubbla vinster genom att eleverna ser att läraren tycker det är så viktigt med läsning att den läser själv samt att man som lärare blir fortbildad i barn- och ungdomslitteratur på arbetstid. 

Jobba på för att bli läsande lärare och visa det för era elever!

Katarina

måndag 8 september 2014

Lärförståelse och läsundervisning - lärgruppsträff 2 igen

Förra veckan skrev jag om att lärarna i åk 7-9 hade träffats för att diskutera läsning i allmänhet och närläsning i synnerhet. Om du klickar på länken nedan så kommer du till det inlägget:


Idag var det dags för lärarna i åk 4-6 att träffas för att diskutera läsning. Även vi jobbade med förståelsekartor runt frågan Vad anser du är de största vinsterna med närläsning? och här är några av de tankar som kom fram i arbetet:


    det ger aha-upplevelser att man tänker olika
       hur man kan skriva för att förklara egenskaper o dyl. utan att uttrycka det explicit
      man får med delar av det centrala innehållet i närläsningen
       när de läser noggrant tillsammans kanske de tar med de kunskaperna till den självständiga läsningen
       man tränar på att tolka texter
     man får grepp om vad eleverna kan
     utökad ordförståelse
      större engagemang
      eleverna kommunicerar texter på ett annat sätt där de lyssnar på varandra mer
      historierna växer utanför den skrivna historien
      nya kunskaper
    utvecklar fantasin
när man har andras åsikter får man möjlighet att själv tänka om



  En av lärarna använde sig av instruktionen till sina elever när de
  skulle läsa vidare själva ”att nu ska ni närläsa själva, fast inne i huvudet”. Det tyckte vi var ett bra uttryck. 

  Vi diskuterade också de två första kapitlen I Britta Stenssons bok "Mellan raderna - strategier för en tolkande läsundervisning". Var och en hade fått välja ut en rad eller ett stycke som de ville lyfta fram lite extra. Vi hamnade i diskussioner runt högläsning, läsförståelse, tid och pojkars läsning. 

  Några av de citat vi diskuterade var:”Med hjälp av den gemensamma högläsningen skapar vi en gemensam historia”, ”Den kämpande läsaren behöver hjälp att hitta vägar för att förstå samtidigt som han behöver få ett flyt i läsningen”, och ”Många barn vet inte vad de förstår och vad de inte förstår när de läser”.


  Vi landade så småningom i att vi har en stor utmaning och ett härligt arbete i att jobba med läsning i våra grupper på olika sätt. 

  Det roliga med dessa träffar är att de ger så mycket energi och lärdomar om sig själv och andra. Vi lär av varandra hela tiden!

 /Katarina




tisdag 2 september 2014

Läsförståelse och läsundervisning - Lärgruppsträff 2


Filipstad har med två grupper i utbildningssatsningen Läsförståelse och läsundervisning som RUC genomför under det här läsåret. I den ena gruppen ingår lärare från åk 4-6 och den andra lärare från åk 7-9. 

Det är upplagt så att man får ta del av sju seminariedagar på Karlstads universitet med olika föreläsare. Innan sommaren var vi iväg och lyssnade på Ann Boglind som föreläste om läsförståelse och ungdomslitteratur. Jag tror nog att alla fick med sig riktigt bra godbitar därifrån. 

Vi fick också med oss en uppgift att göra ute i våra grupper. Den handlade om att man skulle genomföra en närläsning, det vill säga att man läser en text mycket långsamt och mycket noga tillsammans med eleverna. Man stannar upp vid ord och skiljetecken och ställer frågor till texten. Exempel på frågor kan vara: Vad har vi fått reda på här? Varför har vi fått den här informationen just nu? 

Igår var det dags för en så kallad lärträff med gruppen av lärare från åk 7-9. Då skulle vi bland annat diskutera hur det hade gått med uppgiften. Vi arbetade med förståelsekartor där man skulle reflektera över vad man ansåg vara vinsterna med att jobba med närläsning.


Innan diskussionerna började fick var och en tid att reflektera över ämnet en stund. Efter det var det dags att dela med sig av sina tankar.


Här är några av de vinster som gruppen tog upp med närläsning:

  utvecklar ordförrådet
 ger gemensamma upplevelser
 bra sätt att jobba med texter för att nå förståelse
alla i klassen deltar
man får en bild av vad eleverna kan
bidrar till bra diskussioner
man kan lyfta fram nyanser i texterna
man tar del av varandras tankar
får fram hur mycket enskilda ord betyder i en text
 – byta ut ord och diskutera
diskuterar olika tolkningar 

/Katarina



onsdag 21 maj 2014

Litteraturbanken

www.litteraturbanken.se kan du ladda ner svenska klassiker i digital version gratis. Där finns det också något som heter Litteraturbankens skola där man kan få vägledning till det svenska litteraturarvet. Här finns texter, pedagogiskt material och läshandledningar. Just nu utgår alla uppgifter från Selma Lagerlöf, men så småningom kommer det utökas med fler författare.

Katarina


lördag 18 januari 2014

På besök i Bokstavslandet


Under veckan som gick hade jag förmånen att vara med i en förskoleklass när de hälsade på i Bokstavslandet. Det blev en mycket härlig upplevelse att sitta i soffan bland 6-åringar som ljudade, gissade och härmade med stort intresse och energi. Det som  upptog deras intresse var TV-programmet Livet i Bokstavslandet från UR. Läs mer om det här: http://www.ur.se/Produkter/178137-Livet-i-Bokstavslandet-Alfabetet 

Flera av barnen hade redan sett  programmet hemma, men det snarare förstärkte upplevelsen än förtog den. Läraren i gruppen berättade att de hade varit tvungna att se ett av programmen fem gånger för att barnen tyckte det var så spännande. Då kan man prata om repetition.

Om ni inte har tagit del av Bokstavslandet redan så kan jag bara rekommendera er att ta en titt.

/Katarina

söndag 12 januari 2014

Bokinspirera

Jag har tidigare skrivit om att vi lärare ska vara läsande lärare och läsa både för egen skull och för att kunna hjälpa våra elever med bokval. För att underlätta har jag nu lagt till två bloggar i vår blogglista där man kan få tips om böcker för olika åldrar. 



Om någon har fler tips på bra barnboksbloggar hoppas jag att ni skriver i kommentarsfältet så kan jag lägga till dem i blogglistan.

/Katarina

torsdag 21 november 2013

Det är viktigt med läsande lärare!


Jag har nog inte reflekterat över att lärare inte skulle läsa. Under min lärarutbildning på 80-talet pratades det nästan hela tiden om hur viktigt det var att läsa, både för egen del och för att hålla sig uppdaterad inom barn- och ungdomslitteratur. Vi fick genom våra lärare på utbildningen tips om att alltid läsa själv samtidigt som eleverna läste självständigt. Då visade man att det var så viktigt med läsning att man som lärare valde att läsa istället för att pyssla med annat. Det kunde också vara ett tillfälle att läsa in sig på barn- och ungomslitteratur. 

Nu tar man i olika forum upp att lärare inte läser, varken för egen del eller för att hålla sig uppdaterad på barn- och ungdomslitteratur. Jag hörde det på bokmässan, har läst det på webben och nu senast på Läskonferensen i Stockholm. Anne-Marie Körling pratade engagerat om det här och sa bland annat: ”Lärare måste visa att de läser!” och ”Vi lärare ska läsa och det ska synas att vi läser!”. Även Gunilla Molloy pratade om vikten av att läsa och berättade om lärarstuderande som uttryckte att de inte var så intresserade av att läsa. Hon jämförde det med musiklärare som skulle säga att de inte var så intresserade av att spela instrument. Hon menade att vi är lärare som ska lära elever att läsa och då måste vi vara intresserade av läsning och sa: ”En lärare måste vara en läsande person!”.

Hur är det egentligen? Är vi läsande lärare och visar vi det för våra elever? Om vi inte är det så måste vi tänka om eftersom det gör skillnad. Jag hoppas att alla kommer att ta vara på tiden när eleverna läser självständigt till egen läsning!


/Katarina

tisdag 22 oktober 2013

Konferens om läsutveckling - inspelade intervjuer

Torsdagen den 3 oktober deltog vår projektgrupp i svenska i en läskonferens på Karlstads universitet. Där fick vi bland annat lyssna på Barbro Westlund och Martin Widmark. 

Många av oss i kommunen har mött Barbro Westlund i studiecirkeln "Att undervisa i läsförståelse". 


I samband med konferensen spelade man in intervjuer med föreläsarna och intervjun med Barbro Westlund hittar ni på följande länk:


Martin Widmark känner många av oss igen som författare till bland annat LasseMajas Detektivbyrå och Nelly Rapp - Monsteragent. Han är också inblandad i projektet En läsande klass. 


Titta gärna in på hans hemsida http://www.martinwidmark.se/. Intervjun med honom hittar ni på följande länk: 


Erica Jonvallen pratade om NCS - nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och intervjun med henne hittar ni här:



Om man vill veta mer om NCS så kan ni också titta in på följande länk:


Prata gärna med din skolas representant i projektgruppen i svenska för att få veta ännu mer.

Några ur projektgruppen: Lena, Ann och Elin.

/Katarina


torsdag 10 oktober 2013

Spännande satsning från Utbildningsradion

När jag var på Bokmässan för ett par veckor sedan fick jag ta del av en spännande satsning  på läsning, Från ABC till läslust. Det är Utbildningsradion som står för satsningen tillsammans lärare och ledande forskare inom läs- och skrivområdet.

Det första programmet Livet i bokstavslandet har premiär den 7 november och riktar sig F-1. Det kommer fler tv- och radioprogram i anslutning till den här satsningen så håll ögon och öron öppna. Gå också in på följande sida för att få veta mer: Från ABC till läslust

/Katarina

tisdag 4 juni 2013

Sommarläsning


Filipstads bibliotek har ett trevligt arrangemang som heter Sommarläsning 2013. Då handlar det om att låna och läsa åtta böcker samt lämna in en lapp där man har skrivit ner vilka böcker man har läst. Man ska också välja ut en av böckerna och skriva en liten sammanfattning, och vad man tyckte om den på baksidan av papperet.

Som belöning för det här får man välja en bok bland bibliotekets prisböcker när man lämnar in sin lista senast den 23 augusti.

Eleverna i kommunen har fått listor från sina lärare, men om man har tappat bort den kan man gå till biblioteket och hämta en ny.

Om man som vuxen blir sugen på den här utmaningen så finns det listor även för dem att hämta på Filipstads bibliotek. Kanske alla lärare skulle utmana sina elever på något sätt eller varför inte som förälder utmana sina barn? Det är bara fantasin som sätter stopp för utmaningarna, så nu har jag precis utmanat min kollega Annalena.

Låt det bli många sköna lässtunder i sommar!
Katarina

måndag 3 juni 2013

Läsinspiration för barn


Jag har fått tips om en bra sida om böcker för barn 

Där finns bland annat:

boktips
författarporträtt
spel och pyssel
bok-quiz
sajttips
tips för eget skrivande
skrivtävlingar

Sprid gärna vidare det här till dina elever som då kan inspireras  till läsning under sommaren.

Katarina

torsdag 18 april 2013

Mellan raderna - författarporträtt från UR

Idag fick jag ett bra tips från en lärare på Åsenskolan som handlar om att inspirera elever till läsning och skrivning. Det gör man genom att ta del av några barnboksförfattares tankar runt varför de skriver, hur de skriver, hur en författares liv ser ut hur de började skriva.

Programmen är bara 5 minuter långa och kan i Värmland beställas både som DVD och strömmande video från Mediecenter Värmland. För att få mer information om dessa program kan man gå in på följande länk så får man en lärarhandledning, sammanställning av vilka    som presenteras samt några länktips: 


/Katarina

onsdag 10 april 2013

Världsboksdagen


Tisdagen den 23 april firas världsboksdagen. Dagen finns för att uppmärksamma och fira böcker, författare och läsning och instiftades av Unescos generalkonferens 1995. Den handlar också om att värna upphovsrätten och människors fria tillgång till information.

I Kataloninen i Spanien firar man sedan början av 1900-talet skyddshelgonet St Georges dag den 23 april genom att ge en bok i gåva till dem man tycker om. Av tradition får då givaren en ros tillbaka. IPA (International Publishers Association) inspirerades av det här och föreslog en "internationell bokdag" så Spanien lämnade in förslaget till Unesco.

Hur tänker ni fira världsboksdagen på er skola? Passa på att görs just er skola till en läsande i skola i samband med världsboksdagen. Det finns några tips på vad man kan göra på Svenska Unescorådets sida klicka här så kommer ni dit.

/Katarina





torsdag 21 mars 2013

En läsande klass

Några av er kanske har hört talas om "En läsande klass". Jag hörde talas om det i höstas och blev då lite nyfiken på vad det var. Då fanns det inte så mycket information, men efter hand så har det dykt upp lite information om vad det handlar om och det verkar riktigt spännande.

Kortfattat så är det författaren Martin Widmark som står bakom ett projekt som är en femårig satsning för att öka svenska barn och ungdomars läsförmåga. Siktet är inställt på att det ska synas en en mätbar effekt 2018 vid nästa stora internationella undersökning  vad det gäller läsförståelse.

Läs mer om "En läsande klass" på Martin Widmarks hemsida: http://www.martinwidmark.se/en-lasande-klass/

/Katarina

tisdag 19 februari 2013

Kreativt skrivande

Hittade en intressant blogg idag som heter Kreativt skrivande. Där kan du som lärare eller som egen skribent inspireras till skrivande på olika sätt. 

I ett av inläggen får man tips på 50 olika sätt att redovisa en bok:

7. Rita upp berättelsen i serieform.
8. Gör en tidslinje över händelserna i boken.
9. Skriv en intrig.
10. Uppträd som författaren - berätta historien bakom boken du har skrivit, muntligt.
...

30. Skriv ett lovtal till en person i boken. 
31. Gör ett reklaminslag för TV eller radio för att sälja boken.
32. Rita eller måla en bild ur boken och berätta sedan för klassen om händelser och personer i din bild.
33. Konstruera en karta.
34. Gör en lista med frågor som du ställer till klassen på hur de skulle reagera på händelser eller situationer som personerna i boken ställs inför. 

Länken till den här bloggen ligger i till höger under Vår blogglista.

/Katarina

onsdag 30 januari 2013

Den oerhört viktiga högläsningen

Jag tror nog att många är medvetna om att högläsning är viktig för att berika och utveckla barns läsförmåga. Då menar jag den högläsning som vuxna förmedlar för och tillsammans med barn och elever. Det handlar bland annat om att dela med sig, uppleva gemenskap och på köpet så kommer lärdom, grammatik, ordförråd, genrer, läsande förmåga, kreativitet och tänkande. Genom att läsa högt för våra barn och elever skapar vi vägar in i skriftspråket. 

Alla skolans ämnen är betydelsefulla för läsutvecklingen hos våra elever. Det innebär att alla lärare hela tiden arbetar med läsutveckling utifrån sitt ämne. Man kan högläsa och diskutera alla sorters texter tillsammans med eleverna. Det spelar inte heller någon roll vilken ålder det handlar om eftersom vi aldrig blir för gamla för att lyssna på högläsning.

I Lgr 11 kan vi läsa:

"Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts"

Det här är vårt uppdrag och högläsning som ett modellverktyg är oerhört betydelsefull.

Den meningsfulla högläsningen

Den som vill få inspiration och tips om hur man kan arbeta med högläsning både i hemmet och i skolan ska genast läsa Anne-Marie Körlings lilla bok (60 sidor) "Den meningsfulla högläsningen". De som ingår i projektgruppen i svenska kommer att få den vid nästa träff så att det finns ett exemplar på varje skola i kommunen men jag rekommenderar att man har en egen bok att bläddra i och komma tillbaka till. Jag tror att den bara kostar 65 kronor.

Allra sist vill jag citera Anne-Marie Körling: "För att utveckla varje elevs språk behöver alla som arbetar i skolan vara medvetna om att man har detta mycket viktiga uppdrag" (ur Den meningsfulla högläsningen sidan 29).

/Katarina

onsdag 3 oktober 2012

Bokmässan 2

I seminariet "Serier i undervisningen" pratade Fredrik Strömberg (författare, pedagog och forskare)om vikten av varierad läsning i skolan samt hur man kan använda sig av serier i det syftet. 


Han gjorde en historisk tillbakablick till 50- och 60-talen då "moralpanik" rådde mot serier och man ansåg att dessa var orsaken till rådande ungdomsproblem. I dag har vi en annan syn på serier som konstform som tyvärr inte har tagit steget in i den pedagogiska världen. Han gav några exempel på hur man kan ta serier direkt in i undervisningen och det gäller bara att börja se möjligheterna. I ett av hans exempel använde han sig av  Kalle Anka för att belysa marknadsekonomi i samhällskunskapen.

Han nämnde också det aktuella betänkandet "Läsandets kultur" som sammanfattas på följande sätt:

I betänkandet görs en bedömning av litteraturens ställning i dag och viktigare utvecklingstendenser. Utredningen sammanfattar med att litteraturens ställning på många sätt är god i dagens Sverige. Befolkningens läsvanor ligger tämligen stabilt på en hög nivå, det publiceras mer litteratur än någonsin och Sverige har för att vara ett litet språkområde stora exportframgångar på litteraturområdet. Däremot kan litteraturens ställning försämras framöver på grund av de unga generationernas läsfärdighet och läsvanor som det finns tydliga belägg för att de har försämrats. Utredningen föreslår bland annat att ett läslyft för Sverige initieras utifrån konkreta målsättningar om vilka förändringar som ska ha åstadkommits till 2018.
Hela betänkandet är visserligen 619 sidor långt, men om man laddar ner en pdf till datorn så kan man titta i innehållsförteckningen och läsa de delar man är lite extra intresserad av.

Så ha ett öppet sinne när ni läser serier för man vet aldrig var man kan hitta bra undervisningsmaterial.

Katarina

tisdag 28 augusti 2012

Tankar runt läsförståelse del 3


De senaste veckorna har jag gjort en djupdykning ner i ämnesproven i svenska för årskurserna 3, 6 och 9. Jag sammanställer statistik, läser alla elevtexter som inte har bedömts uppfylla kravnivåerna, undersöker vilken sorts frågor man svarar fel på, jämför vilka frågor flickor respektive pojkar svarar fel på osv. Sakta men säkert börjar jag urskilja diverse saker som vi kommer att behöva arbeta mer med och andra saker som vi är riktigt duktiga på.

Redan nu kan man oavsett årskurs se att eleverna behöver hjälp  med att lära sig använda olika lässtrategier. Det gäller att alla lärare tar ansvar för att det här ska ske. Monica Reichenberg (2008) skriver följande: 

”Läsning och skrivning är ämnesövergripande och därmed är elevernas läs- och skrivutveckling ett gemensamt ansvar för alla lärare”.

Ett första steg kan vara att uppmärksamma eleverna på att det finns olika typer av frågor man kan ställa på en text:

  • Det står där-frågor, där svaret kan pekas ut direkt på ett ställe i texten.
  • Tänk efter och leta-frågor, som kräver läsning mellan raderna eller att eleven måste leta efter svaret på flera ställen i texten.
  • Svaret finns bara hos mig-frågor, där frågan kan besvaras utan hjälp av texten.

Hon skriver också: "Flera undersökningar visar att elever som får frågor som kräver eftertanke och problemlösning, och som kan redogöra för hur de kom fram till sina svar , uppvisar en bättre läsutveckling än elever som får frågor på detaljer som går att finna nästan ordagrant i texten".

Man kan då fundera på vad vi generellt tränar mest på; att tänka själva eller svara på givna frågor med exakta svar...

Källa: 
Reichenberg, Monica. (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur 

/Katarina

torsdag 23 augusti 2012

Kod-Knäckarna

Kod-Knäckarna är en ideell förening som vänder sig till föräldrar och lärare. De skriver om den första läsutvecklingen samt ger information om lässvårigheter och dyslexi.

På deras hemsida kan man också läsa vad forskare som Martin Ingvar, Ingvar Lundberg, Mats Myrberg och Ulrika Wolff skriver om dyslexi.

De har tagit fram material om dyslexi för försäljning där till exempel broschyren "Föräldrar - en resurs" finns på ett flertal språk.

Man kan också hitta en bra länklista på organisationer som på olika sätt arbetar med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter.

/Katarina

tisdag 21 augusti 2012

Tankar runt läsförståelse del 2

I mitt förra inlägg fick ni ett antal påståenden runt elever och läsförståelse och jag undrade över hur vi kan hjälpa våra elever. Gå in på fäljande länk för att se en 7 minuter långa videon där några lärare samtalar om hur de arbetar med att få eleverna att använda sig av olika läsförståelsestrategier: 


De har bland annat läst Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse" som är den bok jag kommer erbjuda studiecirklar runt under kommande läsår. 


/Katarin