Tiden som försvann

Alla våra ambitioner om att blogga regelbundet försvann med skolstarten. Vi har haft så mycket på gång hela tiden att bloggandet har lagt sig sist på att-göra-listan, men det kan ju bara bli bättre så vi får ta nya tag.

Vi har avslutat alla återföringar av resultaten från årets nationella prov i matematik och svenska i årskurserna 3, 6 och 9. Det är egentligen otroligt att alla lärare i kommunens grundskolor har fått samma information och nu vet vad vi behöver arbeta mer med och i alla årskurser. Efter våra genomgångar har vi mött många lärare med lika många idéer för att utveckla både det ena och det andra och vi är fortfarande helt övertygade att vi tillsammans kan nå fantastiska resultat.

Annalena har börjat Matematiklyftet med två grupper som hon träffar varje vecka. Sedan arbetar hon och en kollega med intensivundervisning i matematik under några veckor. Hon kommer säker berätta lite mer om hur de har gjort och vilka resultat det har fått om några veckor när perioden är slut.

Jag har kört igång, och håller på att köra igång, ett flertal studiecirklar i allt från lässtrategier, kiwi-metoden, Makete-metoden till LUS-implementering. Det finns en fantastisk vilja att lära sig mer i vår kommun och fördjupa sig inom olika områden. Det är mycket tacksamt att få arbeta i en sådan lärmiljö.

Under början av september har jag besökt alla förskoleklasser för att ta del av deras vardag, och det har varit spännande. Jag lär mig något nytt varje gång och det är kul att kunna tipsa andra förskollärare i förskoleklass om vad jag har sett. För det är ju så att bra idéer ska spridas vidare eftersom vi alla vinner på det.

Idag är jag lite extra glad eftersom jag har kunnat läsa följande:

I dag presenterar vi följande förslag ur budgetpropositionen för 2014:

• En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 miljoner kronor 2014-2018: Läslyftet. Både internationella och nationella studier visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats under 2000-talet, särskilt gäller det läsförståelsen av faktatexter. Läslyftet riktar sig framför allt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling.

Äntligen ett Läslyft! Det gläder en språk-, läs- och skrivutvecklare att det kan bli en sådan satsning. Om ni vill läsa mer om eventuella satsningar i skolan kan ni gå in på följande länk och läsa lite mer: 
http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/36/29/0a4f4eca.pdf

Katarina

Elever i behov av mycket stöd i engelska

Torsdagen den 23 maj hade vi en träff med projektgruppen i engelska och vi påbörjade en diskussion om hur vi kan hjälpa elever, som är i behov av mycket stöd i engelska, på bästa sätt.

Alla vi var överens om att det finns en stor bredd i elevernas kunskaper av det engelska språket i varje klass.  När man är en duktig pedagog och man har meningsfulla, effektiva lektioner i den engelskundervisningen är det inte så svårt att höja de flesta elevernas kunskaper i engelska.

Men vi upplever att det kan vara svårt att ”få med” de elever som inte har kommit lika långt i sin utveckling av det engelska språket.

Vi diskuterade vad vi i nuläget gör i klassrummet eller/och vad vi önskar. Tills nu har vi kommit fram till följande:

·         Sjunga! Körläsning! Teater! Också med de äldre!

·         Om man vet att en svagare elev kan, låt den komma till tals då. Bekräftelse är viktig!

·         Lekar är bra, eleverna är avslappnade.

·         Läraren står bredvid och säger före (viskar), eleven repeterar.

·          Låt kompisarna hjälpa till.

·         Vid vissa tillfälla ska vissa elever arbeta med engelska i en liten grupp, t.ex. med samma innehåll som i klassen. Eleverna kan arbeta i en långsammare takt, blir sedda och de kommer lättare till tals. För de blyga elever och för de elever som är i behov av mycket stöd är sådana stunder, när man kan arbeta med engelska i en liten grupp, guld värd!

·         CD-skiva till texterna, lyssna hemma på ljudinspelningen av texten man jobbar med i klassen. Arbeta med hjälp av föräldrarna. Guld värd om det funkar!

·         Hitta saker som är intressanta för eleverna, t.ex. låtar på Youtube.

·         Vid vissa tillfälle 2 lärare i klassen.

·         Arbeta extra med engelska på ett IUP pass eller på elevens val. Om man har en elevens val grupp med engelska är det viktigt att man skiljer mellan elever som behöver mycket träning och elever som vill ha en engelsk utmaning.

·         Grupparbete. Beroende på vad man gör kan man ha en svagare och en starkare elev tillsammans. Ibland kan 2 elever som är jämn i utvecklingen av det engelska språket arbeta tillsammans.

·         Prata, prata engelska!

·         Våga och vilja är A och Ö! Därför ska inte de andra elever skratta, ha dumma kommentarer, göra nedlåtande gester eller rätta.

·         Önskemål: Intensivträning 15 min. – 30 min./dag, bredvid de vanliga engelsklektionerna. Skulle vara perfekt! Börja så tidigt som möjligt med det, så snart man upptäcker att eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven, t.ex.  i åk 3 eller åk 4.

 

Nästa läsår fortsätter vi, på våra projektgruppsträffar, med att lägga fokus på hur vi kan arbeta på bästa sätt på skolorna för att höja de elevernas, som är i behov av mycket stöd, engelska kunskaper.

/Ann

 

 

 

 

 

Aktuella föreläsningar i matematik på nätet!

 Föreläsningar i matematik!

Utbildningsradion har sänt flera av föreläsningarna som var med på matematik biennalen i år. Här nedan kommer en kort presentation om varje föreläsning, om du klickar på rubriken kommer du direkt till utbildningsradions sida där du kan se hela föreläsningen.

En lärare + en elev =Intensivmatte

Görel Sterner, projektledare för Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet, resonerar kring olika former av intensivundervisning och ger en rad konkreta exempel på arbete som pågår på olika skolor. Hon talar också om dyskalkyli och andra matematiksvårigheter.

Intensivundervisningi matematik

I Sundbyberg satsar kommunen stenhårt på att lyfta de elever som har svårt för matematik. Målet är intensivundervisning, och vägen dit är en bred fortbildning av lärare. Kristina Skogsberg och Anna Pilebro Bryngelsson, lärare i matematik på Ängskolans högstadium i Sundbyberg, berättar.

Begreppsbubblor - enarbetsmetod

Lärarna Karin Andrén och Matilda Östman talar om hur de provat sig fram för att naturligt integrera begreppsbubblor i matteundervisningen.

Behåll katedern imattesalen

Ulla Öberg, lärarutbildare och mattelärare, menar att katederundervisning måste bygga på lärarens närvaro och att det gäller att som lärare visa eleverna andra förhållningssätt till undervisningen. Att vara längst fram i boken är kanske inte alltid bäst, säger hon.

Att bedömaproblemlösning i matematik

"Vi mattelärare använder ordet problem för ofta. Men allt i matteboken kan ju inte vara problem." Eva Taflin, forskare i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna, vrider på begreppen problemlösning, algebra och aritmetik och ställer frågan vad det egentligen innebär att kunna matematik.

Bedömning avmatematiska förmågor

Hur ser de matematiska förmågorna ut i den nya kursplanen? Och hur kan matteprov och andra bedömningsformer utformas? Per Berggren, mattelärare på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka och Maria Lindroth, mattelärare, författare och lärarfortbildare berättar mer.

Undervisning som görskillnad

Vad betyder själva minuset i 5-3=2? Kerstin Larsson, forskare i matematikdidaktik vid Stockholms universitet, resonerar kring olika sätt att se på minustecknet och hur man som lärare och förälder kan behöva förhålla sig till det.

Praktiska experimenti matte och NO

Hans Persson, författare och lärare i matematik och naturvetenskap, berättar om hur han i klassrummet och i förskolan gör fysiken och matematiken levande genom experimenterande. Han lockar fram elevernas nyfikenhet med föremål och företeelser som barnen känner igen.