Lärförståelse och läsundervisning - lärgruppsträff 2 igen

Förra veckan skrev jag om att lärarna i åk 7-9 hade träffats för att diskutera läsning i allmänhet och närläsning i synnerhet. Om du klickar på länken nedan så kommer du till det inlägget:

http://amnesutvecklarna.blogspot.se/2014/09/largruppstraff-2-lasforstaelse-och.html

Idag var det dags för lärarna i åk 4-6 att träffas för att diskutera läsning. Även vi jobbade med förståelsekartor runt frågan Vad anser du är de största vinsterna med närläsning? och här är några av de tankar som kom fram i arbetet:

    det ger aha-upplevelser att man tänker olika

       hur man kan skriva för att förklara egenskaper o dyl. utan att uttrycka det explicit

      man får med delar av det centrala innehållet i närläsningen

       när de läser noggrant tillsammans kanske de tar med de kunskaperna till den självständiga läsningen

       man tränar på att tolka texter

     man får grepp om vad eleverna kan

     utökad ordförståelse

      större engagemang

      eleverna kommunicerar texter på ett annat sätt där de lyssnar på varandra mer

      historierna växer utanför den skrivna historien

      nya kunskaper

    utvecklar fantasin

när man har andras åsikter får man möjlighet att själv tänka om

  En av lärarna använde sig av instruktionen till sina elever när de

  skulle läsa vidare själva ”att nu ska ni närläsa själva, fast inne i huvudet”. Det tyckte vi var ett bra uttryck. 

  Vi diskuterade också de två första kapitlen I Britta Stenssons bok "Mellan raderna - strategier för en tolkande läsundervisning". Var och en hade fått välja ut en rad eller ett stycke som de ville lyfta fram lite extra. Vi hamnade i diskussioner runt högläsning, läsförståelse, tid och pojkars läsning. 

  Några av de citat vi diskuterade var:”Med hjälp av den gemensamma högläsningen skapar vi en gemensam historia”, ”Den kämpande läsaren behöver hjälp att hitta vägar för att förstå samtidigt som han behöver få ett flyt i läsningen”, och ”Många barn vet inte vad de förstår och vad de inte förstår när de läser”.

  Vi landade så småningom i att vi har en stor utmaning och ett härligt arbete i att jobba med läsning i våra grupper på olika sätt. 

  Det roliga med dessa träffar är att de ger så mycket energi och lärdomar om sig själv och andra. Vi lär av varandra hela tiden!

 /Katarina

Den oerhört viktiga högläsningen

Jag tror nog att många är medvetna om att högläsning är viktig för att berika och utveckla barns läsförmåga. Då menar jag den högläsning som vuxna förmedlar för och tillsammans med barn och elever. Det handlar bland annat om att dela med sig, uppleva gemenskap och på köpet så kommer lärdom, grammatik, ordförråd, genrer, läsande förmåga, kreativitet och tänkande. Genom att läsa högt för våra barn och elever skapar vi vägar in i skriftspråket. 

Alla skolans ämnen är betydelsefulla för läsutvecklingen hos våra elever. Det innebär att alla lärare hela tiden arbetar med läsutveckling utifrån sitt ämne. Man kan högläsa och diskutera alla sorters texter tillsammans med eleverna. Det spelar inte heller någon roll vilken ålder det handlar om eftersom vi aldrig blir för gamla för att lyssna på högläsning.

I Lgr 11 kan vi läsa:

"Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts"

Det här är vårt uppdrag och högläsning som ett modellverktyg är oerhört betydelsefull.

Den som vill få inspiration och tips om hur man kan arbeta med högläsning både i hemmet och i skolan ska genast läsa Anne-Marie Körlings lilla bok (60 sidor) "Den meningsfulla högläsningen". De som ingår i projektgruppen i svenska kommer att få den vid nästa träff så att det finns ett exemplar på varje skola i kommunen men jag rekommenderar att man har en egen bok att bläddra i och komma tillbaka till. Jag tror att den bara kostar 65 kronor.

Allra sist vill jag citera Anne-Marie Körling: "För att utveckla varje elevs språk behöver alla som arbetar i skolan vara medvetna om att man har detta mycket viktiga uppdrag" (ur Den meningsfulla högläsningen sidan 29).

/Katarina